helvild rodeo!
Ja idag har Mamma och jag varit i stallet, och haft morgonen, och hämtat hö. =)
Vi tänkte att saga skulle få skritta en långtur idag, så jag skulle rida henne och Casper skulle få gå som sällsis.
Hon va lite tjorvig när jag skulle kliva upp, ovanligt henne, menmen tänke jag.
Med lite hjälp kom jag upp i sadeln, men hann bara skritta ett halvt varv, sem försvann huvudet mellan frambenen och hästen flög rakt upp i luften i en serie bocksprång...
Jag hade inte hinnut fått fötterna i stigbyglarna, men hade bara en tanke: Gasa! (ända sättet att bryta en unghäst ur en bockningsserie).
Till sist stannade hon, och jag satte snabbt fötterna i stigbyglarna, och tur va ju de!
Vi hann bara skritta ca 20 m (fortfarande kvar på ridplanen) innan en ny serie kom, men efter några språn, och tappra försök av mig att dra upp huvudet på henne(funkade dock inte för hon krullade ihop sig så mycke så även fast jag drog frammåt drog jag ihop henne) reste hon sig rakt upp, och hoppade uppåt i stegringen..
Vi va sjukt nära att tippa över, men på något sätt lyckades vi landa igen och jag sparkade på henne frammåt.
Fick stopp på henne (vi hade nu i den vilda serien hamnat en bit ovanför planen) vi skrittade ner till planen igen, och då var det dax igen!
Efter den serien satt jag bakom sadeln, och skyndade mig att kliva av (hästar e sjukt kännsliga bakom sadeln och sitter man där får man lätt bocksprång)
På backen igen bestämde jag mig för att hämta longerlinan innan jag skulle sitta upp igen. =P
Blev ingen skrittur utan x antal galna varv i linan, och sedan satt jag upp igen (efter ca 30 min longering, i galopp/sken/slängtrav) och skrittade runt lite, helt utan problem...=P
Japp, och så var det slut på betfor för den hästen! =P
Jag kan forfarnade inte förstå hur jag satt kvar, och mamma e också brytt. Hon är säker på att hon aldrig hade klarat första serien... Jag kanske har fått lite balans trots allt...=P
Ängeln....=P
Vi tänkte att saga skulle få skritta en långtur idag, så jag skulle rida henne och Casper skulle få gå som sällsis.
Hon va lite tjorvig när jag skulle kliva upp, ovanligt henne, menmen tänke jag.
Med lite hjälp kom jag upp i sadeln, men hann bara skritta ett halvt varv, sem försvann huvudet mellan frambenen och hästen flög rakt upp i luften i en serie bocksprång...
Jag hade inte hinnut fått fötterna i stigbyglarna, men hade bara en tanke: Gasa! (ända sättet att bryta en unghäst ur en bockningsserie).
Till sist stannade hon, och jag satte snabbt fötterna i stigbyglarna, och tur va ju de!
Vi hann bara skritta ca 20 m (fortfarande kvar på ridplanen) innan en ny serie kom, men efter några språn, och tappra försök av mig att dra upp huvudet på henne(funkade dock inte för hon krullade ihop sig så mycke så även fast jag drog frammåt drog jag ihop henne) reste hon sig rakt upp, och hoppade uppåt i stegringen..
Vi va sjukt nära att tippa över, men på något sätt lyckades vi landa igen och jag sparkade på henne frammåt.
Fick stopp på henne (vi hade nu i den vilda serien hamnat en bit ovanför planen) vi skrittade ner till planen igen, och då var det dax igen!
Efter den serien satt jag bakom sadeln, och skyndade mig att kliva av (hästar e sjukt kännsliga bakom sadeln och sitter man där får man lätt bocksprång)
På backen igen bestämde jag mig för att hämta longerlinan innan jag skulle sitta upp igen. =P
Blev ingen skrittur utan x antal galna varv i linan, och sedan satt jag upp igen (efter ca 30 min longering, i galopp/sken/slängtrav) och skrittade runt lite, helt utan problem...=P
Japp, och så var det slut på betfor för den hästen! =P
Jag kan forfarnade inte förstå hur jag satt kvar, och mamma e också brytt. Hon är säker på att hon aldrig hade klarat första serien... Jag kanske har fått lite balans trots allt...=P
Ängeln....=P
Kommentarer
Trackback